John Grisham – Skipping Christmas

”We skip Christmas, save the money, and go splash in the Caribbean for ten days.” 

Inte för att vara den som är den, men en sådan jul låter faktiskt helt okej för mig… 

IMG_0612Så här är det:
Dottern har lämnat landet och kommer inte hem till jul, mamma och pappa bestämmer sig således för att hoppa över julen detta år, istället lägga alla pengar på sig själva och åka på kryssning. Allt som har med julen att göra ska de hoppa över. Ingen julgran. Inget pynt. Inga julklappar. Inga julfester. Och så vidare. Grannskapet tror att de har tappat det, och det blir så att säga slitningar grannar emellan.

En julbok är ju inte helt fel i jultider, och denna var riktigt underhållande. Kan nog bli en sådan som jag av ren tradition skulle kunna läsa varje år då julhetsen gör sig påmind. Berättelsen var inte bara underhållande utan också fin och tänkvärd, en riktig höjdare! Denna bok har också blivit film, som tyvärr inte håller samma klass som boken. Men det brukar ju filmen sällan göra.

Titel: Skipping Christmas
Författare: John Grisham
Först utgiven: 2001
Antal sidor: 177

Jullov!

Nu är det jullov, och semester är alltid bra för det läsande jaget.
Ikväll testar jag på lite läskiga grejer. Vi får se hur långt jag vågar.

IMG_0465Imorgon bär det av norrut. Äntligen. Har inte varit upp sedan i somras, så det ska bli riktigt gott att komma hem-hem lite. Först ska jag bara genomlida en lång tågresa på minst (för man vet ju aldrig med SJ) 17 timmar. Men man kan alltid vara positiv och se det som en lång stund för läsning.

Sedan hoppas jag att det förutom massa familjemys kommer finnas massa tid för att bara ligga i en soffa och sluka böcker. Har verkligen längtat efter det!

Markus Zusak – The Book Thief

”Here is a small fact. You are going to die.” 

Inte den muntraste starten på en bok, men vilken bok det var! Magnifik! Hur ska jag sätta ord på den? Vi tar vad den handlar om först.

IMG_0432

The Book Thief (eller ja, Boktjuven) utspelar sig i Tyskland under andra världskriget.
Lilla Liesel Memingers båda föräldrar har blivit bortförda av Gestapo, och hennes bror har dött. Hon har ingenting kvar. Hon flyttar in hos sin nya fosterfamilj, där hon drömmer mardrömmar och vaknar skrikandes varje natt. Fosterpappan Hans tar hand om Liesel, sitter med henne på nätterna och lär henne att läsa.

Kriget har brutit ut över hela Europa. I Liesels nya hemstad, såsom överallt i Tyskland, bränns så kallad judisk propaganda på bokbål för att aldrig läsas igen. Liesel lyckas dock rädda en bok som på något sätt undkommit lågorna. Detta är den andra boken hon stjäl och hennes liv som boktjuv är igång…

En dag knackar någon på dörren. Främlingen vid dörren är inte välkommen i Nazityskland, vilket gör livet mer än komplicerat för Liesel och hennes nya familj.

Och just det. Det är Döden som berättar.

* * *

Denna bok alltså. Vilken fantastisk berättelse. Vilket språk han skriver med. Det känns som att man är där på Himmelstrasse 1942. Han beskriver alla karaktärer på ett sådant sätt att det känns som att man vet exakt vilka personer de är. Man känner dem. Det är en sträckläsningsbok. De sista hundra sidorna eller så var helt makalösa, jag kunde knappt läsa för att jag grät så mycket. Det var gråt pga alla möjliga sorters känslor. En underbar bok på alla sätt och vis!

Titel: The Book Thief
Författare: Markus Zusak
Först utgiven: 2005

I’m back, baby!

Dags att uppdatera bloggen kanske! Det är trots allt fjorton månader sedan sist. Jag har ändå läst några böcker som jag inte har skrivit om, nämligen dessa. Några riktiga höjdare (Vindens skugga, The Time Keeper, The Book Thief) och så några bottennapp (Bright Young Things, Alef, Ängelns lek). Jag har börjat tvinga mina elever att läsa mer, så det är ju inte mer än rätt att jag gör det själv också, och så har det blivit och så blir det.

För cirka en timme sedan avslutade jag ”The Book Thief”. Då var jag helt förstörd och såg ut så här:

IMG_0449

Det var en fantastisk bok, och de sista hundra sidorna eller så var så magnifika att det inte går att ge den boken någonting annat än toppbetyg! Får återkomma om detta med ett inlägg bara om den underbara boktjuven.

Ja, nu känner jag mig bokbloggssugen igen. Ska slänga ihop några recensioner tror jag nästan! (Men frågan är hur mina gamla läsare ska hitta tillbaka hit!?) 

Arthur Conan Doyle – The Hound of the Baskervilles

Första meningen: ”Mr Sherlock Holmes, who was usually very late in the mornings, save upon those not infrequent occasions when he stayed up all night, was seated at the breakfast table.” 

Sherlock Holmes och Dr Watson blir kallade till Devonshire, där Sir Charles Baskerville har hittats död på the moor (vet aldrig hur jag ska översätta moor, så det får stå så). Anledningen till hans död verkar dock oklar, då ryktet sprids om att någonting övernaturligt, en jättehund är vad som ligger bakom det hela. Dr Watson åker med Sir Charles Baskervilles arvinge till Devonshire för att luska ut mer… Är det så att det ligger en förbannelser över släkten Baskerville?

Det finns en enda enkel anledning till att jag valde att läsa denna bok. I somras var jag nämligen i England och fick åka till Dartmoor, den moor där The Hound of the Baskervilles utspelar sig. Några dagar senare ramlade jag över denna bok för 99 pence, och köpte den förstås.

Det är första boken om Sherlock Holmes jag läst, och jag gillade verkligen Doyles berättelse. Framförallt gillade jag språket, en anledning till att man ska läsa klassiker, språket är oftast fantastiskt! Lite svårt emellanåt, men ingenting som man inte klarar av. Dialogerna mellan Holmes och Watson, eller mellan Watson och Sir Henry Baskerville, eller mellan vilka karaktärer som helst egentligen, är ett nöje att läsa. Folk borde prata så nu också!

Bra bok, men jag vet inte om jag kommer skynda mig till biblioteket i jakt på fler böcker om Sherlock Holmes just nu. Mest för att jag inte är någon deckarläsare, men det känns bra att ha läst den, och den var definitivt värd min tid.

Klassiker kallas väl klassiker av en anledning, jag har nog aldrig läst en klassiker som jag inte gillat. (Förutom Don Quijote då kanske…)

Titel: The Hound of the Baskervilles
Författare: Arthur Conan Doyle
Först utgiven: 1901-1902 i The Strand Magazine
Förlag: Harper Collins

Svåra ord

Det mesta jag läser är på engelska. Det har blivit så bara. Det känns naturligt att läsa böcker som är skrivna på engelska på sitt originalspråk, och det är väl mest sådana böcker jag läser. Lite blanda nytta med nöje också, att läsa på engelska är ju ett rätt bra sätt att hålla igång engelskan. Duh.

Oftast går det utan större problem.
Men ibland dyker det upp ord som man aldrig har hört, och inte ens kan räkna ut vad de skulle kunna betyda.
Som detta:

dolichocephalic

I en mening:

”I had hardly expected so dolichocephalic a skull or such well-marked supra-orbital development.”

Ibland är det klurigt. Räknar med att den meningen inte var superviktig för att förstå resten av boken.

 

Dolichocephalic på svenska blir dolikocefal.
Nej, jag förstår inte översättningen heller.